”Genomlysning” utan svar på hur stationen ska betalas
Norrköpings kommun släpper rapporten ”Ekonomisk genomlysning – Ostlänken” (KS 2024/0746 – publicerad 2025-04-10, hämtad 2025-04-13).
Kanske det viktigaste av allt – hur man har tänkt finansiera stationen – tas inte upp. Lokalmedia skriver en artikel på rapporten och gör som man har gjort innan – låter förespråkare för den svävande centralstationen komma till tals istället för att kontakta Östgötapartiet.
Kommunen har släppt en ny ”genomlysning” av Ostlänken och stationsbygget i Norrköping. Men ”genomlysningen” tar inte upp det kanske viktigaste av allt – hur har man tänkt finansiera stationen? Det kommenterar vi nedan!
Men – innan vi går vidare så behöver vi bara behandla lokalmedias märkliga beteende.
Under morgonen släppte NT en artikel på denna rapport. De tar förstås inte upp hela finansieringsfrågan; NT nöjer sig med att rapa upp innehåll ur rapporten för att sedan låta S och M kommentera det hela.
Istället för att höra av sig till oss i Östgötapartiet, det enda politiska alternativet som vill ha en markförlagd station i enlighet med det statliga grundutförandet, väljer NT att låta Olle Vikmång (S) och Sophia Jarl (M) komma till tals. Både Vikmång och Jarl står på samma sida och har röstat JA till att fortsätta med planerna för den svävande centralstationen.
Vi förstår inte varför NT beter sig så här – varför det är så viktigt för dem att hålla oss utanför och ensidigt låta förespråkare för den svävande centralstationen komma till tals? Varför gör NT så här?
Råkar man ha en förklaring till lokalmedias märkliga beteende så får man gärna lämna en kommentar om det.
Nu åter till ämnet.
— Vad missar rapporten? —
Den tar inte upp var pengarna för den svävande centralstationen ska komma ifrån, d.v.s. hur man ska finansiera det hela. Inte heller behandlar rapporten bland det mest centrala i allt – finansieringen utifrån ett tidsperspektiv.
Vi tar det steg för steg:
Mellan 2028 – 2033 kommer Trafikverket att skicka fakturor till Norrköpings kommun på ca 4 miljarder kronor. Varför? Jo, för att kommunens åtta etablerade partier prompt ska ha en groteskt dyr och svävande centralstation. Frågan är – var ska pengarna komma ifrån?
Fram till 2050 har kommunen enligt rapporten ytterligare kostnader på ca 1,55 miljarder kronor i infrastruktur och allmän plats (så kallade generalplanekostnader). Återigen – var ska pengarna komma ifrån?
Kommunens utgifter i form av generalplanekostnader (se stycket ovan) beräknas enligt rapporten ÖKA samtidigt som intäkterna från markförsäljning beräknas SJUNKA.
Lägg därtill följande: intäkter från markförsäljning sker långt senare, närmare år 2050. (Ränteutgifterna på de lån som kommunen kommer behöva ta, riskerar kommer överträffa eventuella intäkter man i slutändan gör på markförsäljning flera gånger om – m.a.o. en ren förlustaffär)
Sätt nu allt detta i ett tidsperspektiv:
Hela kommunens finansieringsbörda är FRAMTUNG. Det betyder att utflödet av pengar från Norrköpings kommun sker tidigt:
* 4 miljarder kronor mellan åren 2028 – 2033
* 1,55 miljarder kronor fram till 2050.
Hela kommunens plan för intäkter är BAKTUNG. Det betyder att inflöde av pengar från markförsäljning sker längre bort i tiden, merparten 2050 och senare.
Vad är då vår poäng med detta, att finansieringen är FRAMTUNG, eventuell intäkt BAKTUNG?
Jo, det bildas en OBALANS i projektet mellan intäkter och utgifter för kommunen, och detta över en väldigt lång tid. Detta får KONSEKVENSER.
Denna obalans kommer finansieras med LÅN (eller lån delvis kombinerat med massutförsäljning av kommunens tillgångar, mer om det längst ner).
Lånefinansiering av denna obalans leder till ränteutgifter, utgifter som i slutändan kommer överstiga eventuella intäkter från markförsäljning.
Vi riskerar m.a.o. en brakförlust.
— Lån och räntor —
Vi tar upp det här med lån och räntor då vår kommun är tungt skuldsatt redan som det är.
Räntebärande lån har den tråkiga egenskapen att man får räntor på köpet, d.v.s. extra kostnader för kommunen. Det innebär att resurser, som ska gå till kärnverksamhet, istället används för att betala nämnda räntor.
Ökande ränteutgifter för Norrköpings kommun, innebär mindre pengar i skola, äldreomsorg och annan kommunal kärnverksamhet. Och det här tickar på så länge man inte amorterar på lånet.
— Amorteringar —
Amorteringar på lån innebär också pengautflöde. Det förespråkarna för den svävande centralstationen behöver svara på är:
* Hur snabbt tänker kommunen amortera på lånen?
* Låt säga en period om 50 år – vilka nedskärningar kommer man tvinga kärnverksamheten till för att ha råd med amorteringarna och räntorna?
* Eller kanske räknar Olle Vikmång, Sophia Jarl m.fl. iskallt med att man aldrig tänker betala av lånen, att man lämnar det till framtida generationer att hantera?
— Nedskärningar —
Vi har redan nämnt det innan, men politikerna behöver återigen svara på vilka nedskärningar man tänker göra och över vilka perioder. Vilka kommunala verksamheter kommer få klara sig med mindre pengar när skattepengar tas i anspråk för att betala räntor och eventuella amorteringar?
— Massutförsäljning av tillgångar —
De åtta etablerade partierna kan komma att minska lånebördan genom massutförsäljning av våra kommunala tillgångar.
Det kan handla om försäljning av fastigheter, bolag och annat som kommunen äger och som man, med intäkter från en eventuell försäljning, kan använda för att täcka delar av de stora utgifter som följer den svävande centralstationen.
Men detta kommer också med KONSEKVENSER: att sälja tillgångar i kommunägda bolag (eller själva bolagen i sig), för med sig att vi kan gå miste om årliga intäkter – d.v.s. de kan komma att göra sig av med de kassakor som kommunen fortfarande har kvar.
— Avslutning —
Genomlysningen utelämnar alltså stora delar av finansieringsfrågan, särskilt finansieringen av utgifter sett över tid. Å andra sidan hade rapporten förmodligen inte kunnat fokusera på hela finansieringsfrågan – det är för politiskt känsligt eftersom 100 % av alla partier i kommunfullmäktige röstat för den svävande centralstationen.
Därför är vi i Östgötapartiet så illa tvungna att belysa detta, särskilt när lokalmedia inte ställer dessa frågor i dagens artikel och därtill försöker hålla oss utanför.
Vi i Östgötapartiet vill inte lägga mångmiljardbelopp på en svävande tågstation. Vi anser att det är rimligt att ha en markförlagd stationslösning i enlighet med det statliga grundutförandet, d.v.s. vi förordar stationslösningen på mark som staten finansierar åt oss.
Vår kommun är tungt skuldsatt redan som det är. Vi behöver inte belasta vår kommun med flera miljarder i nya skulder, och inte heller med den osäkerhet som den den svävande centralstationen innebär.
Vi säger därför NEJ till den svävande centralstationen!